(fl. 1480-1510) was an unidentified Early Netherlandish painter who worked in Bruges, now a city in Belgium. His name comes from for an altarpiece in the church of Saint James in Bruges, which is dated 1480 and depicts three scenes from the life of Saint Lucy. Since then, twenty-five to thirty-five paintings have been attributed to the same hand. He may have trained Spanish students at his studio in Bruges. Many of them are characterized by views of the city of Bruges in the background, and can be dated according to the level of construction of its belfry. He may have trained with Dieric Bouts, and was certainly influenced by Bruges' greatest artist at the time, Hans Memling.
Related Paintings of Master of the Legend of St. Lucy :. | Scene from the St Lucy Legend | Scene from the St Lucy Legend | Lamentation | Legend of St Lucy | Mary, Queen of Heaven | Related Artists:
Benjamin BlakeUnited Kingdom (1757- 1830 ) - Painter
painted Still life of game in a larder in 1830
BORGOGNONE, AmbrogioItalian painter, Milanese school (b. ca. 1453, Fossano, d.1523).
marcus larsonSimon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer.
1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred.
Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.